Kanske var det ett moln
Men i dina ögon blev himlen grå
Mina ser i syne
För det var väl inte en tår?
Himlen är blå
Dina ögon krymper som blå jeans
Mina ögon svider
Dom har torkat båda två
Kanske var din dröm
Kanske är min hjärna, tumlad och tömd
Urblekt och tvättad
Annars hade jag aldrig glömt
Kanske har jag ett skal
Ett hårt, ogenomträngligt skalbaggeskal
Av urvuxna kläder
Ett litet barn som når till tak
Varför får jag inte på mig dina blå jeans? (X 8)